Sista inlägget

I det här inlägget kommer jag presentera en artlista på olika djur och växter jag hittade i min naturruta. Jag kommer också ta upp tankar från kurslitteraturen.

Växter
Buskstjärnblomma
Harsyra
Ormbunke
Vildäpple
Stjärnmossa
Liljekonvalj
Lönn
Rönn
Vitsippa
Nässlor

Djur
Spyfluga
Spansk skogssnigel
Gråsugga
Humla
Igelkott
Koltrast
Pilfink
Gråsparv
(Fåglar jag inte kan artbestämma)

 

 

Tankar från litteraturen



I litteraturen "Friluftslivets pedagogik" tas det "tysta" och den icke formulerade kunskapen upp. Detta är något som uppkommer genom sinnena i kroppen så som dofter, ljud och strukturer när de är ute i naturen. Genom detta kan barnen få nya upplevelser och lära sig saker som inte var planerade, de hör olika djur, känner lukten av växter och ser olika strukturer det inte sett innan. De skriver att utepedagogik är ett bra komplement till klassrummet, ute miljöerna ökar nyfikenheten och intresset. Det står också att utemiljö kan bli en lika stor inlärningsmiljö som klassrummet.
Jag tänker att skolor som har tillgång till bra natur i närheten ska använda sig av detta som inlärnings möjlighet.

Enligt boken "Friluftslivets pedagogik" är vår grund för pedagogik "learning by doing". Det anses vara det riktiga sättet att få kunskap genom att handla, uppleva och erfara betydelsen av friluftsliv. Denna pedagogik utgår ifrån att eleven är aktiv och sökande efter kunskap. Efter att ha inhämtat detta frågar man sig vad som görs och varför. I detta är läraren ett stöd och hjälper till vid behov.
Jag tänker att det är på detta sätt en lärare bör agera med sitt ledarskap ute i naturen, då eleverna lär sig så mycket genom att undersöka med kroppen och dess sinnen.

I boken "Barn och naturvetenskap" skriver man att barn undersöker företeelser i naturen precis som vetenskapsmän. De tar sig an denna uppgift på ett organiserat vis för att kunna lösa problem och hitta svar. På liknande vis gör barnet, det som skiljer sig åt är att forskaren samlar mycket mer information än vad barnen gör. Barnets forskande börjar ofta med upptäckt eller en fråga som ställs när de hittar något, ser något eller något sker i naturen. I processen som följer samlar barnen och indelningar och namnger både i leken och i sitt skapande. Samma grunder ingår i arbetet kring naturvetenskap.
I min naturruta har jag visat hur olika växter har utvecklats, exempelvis äppelblomman som blir äppelkart. På liknande sätt kan barnen lära sig vad som händer och sker i naturen vid olika årstider.

Källor:
 Brügge, Britta & Szczepanski, Anders (2011) pedagogik och ledarskap. I Brügge, Britta & Glantz, Matz & Sndell, Klas (red) Friluftslivets pedagogik (S.25-52) Stockholm: Liber AB

 Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil & Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2014) Naturvetenskapligt arbetssätt. I Annika Sandström (red) barn och naturvetenskap (S.15-25) Stockholm: Liber AB